Studie i Norofärg

Mmmm... det är härligt att se hur de olika färgerna växlar. Är nu inne på mitt andra nystan och det är möjligen en halv rad kvar till nystbyte. Ja, vad ska jag säga. Noro kan färger och jag gillar Noro! Men nysta ett hade en sekvens orange, som jag först var tveksam mot. Nu gillar jag den delen speciellt, ja, den känns oumbärlig med sin värme mitt i allt det kalla gröna och blåa. Gillar förresten också den buckliga ytan som växer fram varför jag inte kommer att blocka stolan när den väl är klar.
I really fancy knitting Lady E in Noro and to see how the colours change as I knit. I'm now in the second skein and what can I say, Noro really knows colours and I like Noro. But, while still in skein one I was a bit hesitant about the orange colour. Now I've gotten used to it and actually find it almost essential amongst all the cold greens and blues. Oh, and about the rough and uneven surface, I so love it why I'm not going to block once I'm done with the stole.

Bok med grovstickat

Twinkle's Big City Knits av den begåvade klädesdesignern Wenlan Chia skiner på vardagsrumsbordet. Wenlan, som också är kvinnan bakom märket Twinkle by WENLAN, designar kläder att användas lager på lager, där tunnt och tjockt gärna blandas i en skön stil. Den som skulle vara intresserad och kan bunta upp ett antal lusentappar kan handla hennes plagg på nätet genom exempelvis NordströmShopaholic har visserligen enstaka stickade plagg kvar på 70%-rean, men även de är dyra. Men nu kan man alltså göra sina egna Wenlan-plagg. I sin nyutkomna stickbok presenterar Wenlan ett gäng grovstickade plagg och efter några igenomläsningar har jag fastnat för några modeller som jag presenterar nedan.
Den här toppen, hamptons halter, skulle kunna användas som den är eller med långärmat under. Kanske inte det första jag skulle springa och köpa garn till. Men jag tycker att den är mycket vacker på den här bilden. Trist bara att tjejjen på bilden ser så där anorektiskt knotig ut.
En sån här skapelse, incredible skirt, skulle jag nog känna mig riktigt tjusig i. Undrar bara hur lång tid det tar att sticka massor av räta och aviga och dessutom växla mellan ett antal olika färger? Plus är dock att ingen slutmontering behövs.
Halsduken feather scarf i exempelvis grovlin kanske kunde vara något att vira runt halsen till sommarklänningen?!
Jackan Marilyn jacket är elegant, kanske väl elegant i min klädgarderob, men snygg är den.
Jag gillar koftidén bakom tuxedo jacket, men anar att den blir väl fladdrig baktill för min smak, även om man dolt det väl på just den här bilden.
Den somriga och flärdfulla seaside sweater blir snyggast mot bar hud, så ull eller akryl skulle nog inte komma på fråga.
Vackra spetskoftan chelsea sweater ser jag många användningsområden för, på sommaren med liten klänning och på vintern med långärmat under och jeans till kanske? Hur som helst inte i rosa.

Annars, har jag inte stickat vidare något på zigzaghalsduken, däremot grunnat på färgordningen. Skulle det bli mer 'Missoni' om man varvar kalla med varma färger istället för som nu när de kalla och varma färgerna är uppdelade i olika sektioner? Maken säger att han är nöjd som det är nu. Hmmm ... kanske får jag också nöjja mig.

The glossy knitting book Twinkle's Big City Knits by the talented fashion designer Wenlan Chia is laying on our living room table. Wenlan, who is the woman behind the brand Twinkle by WENLAN, Wenlans fantastic clothes are to be used layer by layer, thick and thinn mixed in an fancy way. Her clothes are really expensice but so now one can make own Wenlans. In her knitting book Wenlan presents a bunch of chunky knits and when reading through it a few times I have some models that I like, which I present above. When it comes to the progress of the zigzag scarf I've been stuck as I've been having some considerations regarding the colourorder of the stripes. Perhaps I should have mixed up cold and warm colours and not like now when they are in separate sections. My husband is happy about how it is now, so perhaps I should be too?!

Zigzag-halsduk i casshhmeriiinoooo...

Min man har velat ha en halsduk ett tag nu. "Gärna randigt i lila, svart och rött ", var det ursprungliga önskemålet. Har länge funderat på att testa Debbie Bliss Baby Cashmerino som den prominenta stickinspiratören Anna ofta och gärna hyllar på sin blogg. Det blir dock inte Baby Cashmerino den här gången heller. Däremot närbesläktade Debbie Bliss Cashmerino DK som har lite klarare färgpalett. Garnsammansättningen är dock detsamma, kanske är det rent av samma garn??
Förutom lila, svart och rött föreslog jag ytterligare två färger för att kunna skapa den Missoniaktiga halsduken Zigzag Stripes, designad av Debbie Bliss, i boken ScarfStyle. Mitt halduks- samt färgförslag emottogs med entusiasm av maken så jag satte igång att sticka på den igår kväll, Min halsduksversion är en mönsterupprepning bredare, varför den kommer att vara 20 cm bred snarare än mönstrets 15 cm. Få se hur långt garnet räcker för den får gärna bli mer än en och en halv meter lång. Har lovat mig själv att väva in ändarna allt eftersom för att undvika en mardrömsavslutning.

Husband has wanted a scarf for a while now. He wanted a striped one in black, lilac and bright red. As I proposed the Missonilike Zigzag Stripes by Debbie Bliss in ScarfStyle in the wished for colours plus two additional shades of red he was sold. So, yesterday I cast on for it. My version has room for one extra pattern repeat so that it will have a width of 20 cm rather than the recommended 15 cms. Now I shall hope that the yarn will be enough for at least one and a half meter of lenght. Have promised myself to weave in ends as I go along to avoid monstruous amounts of finishing in the end.

Entrelacmys!

Igår fick jag en kväll för mig själv och medan maken lekte med barnen läste jag senaste mama, drack thé och stickade på mitt senaste projekt Lady Eleanor. Det var supermysigt att bara vara för mig själv, även om jag bara var hemma, och inte direkt på något spa.

I takt med att färgerna växlar växer det snajdiga entrelacmönstret fram. Lyckades lura ut hur entrelacstickning fungerar igår, nästan i alla fall. Det ser inte perfekt ut för i samband med att ny ruta skapas blir det ett hål jag inte kan rå på. Men det bryr jag mig inte om för det ser ju hyffsat bra ut ändå.

Det är kul att sticka entrelac! Skulle det vara så att jag inte fått nog av entrelac när jag väl blir klar med Lady Eleanor så finns ett entrelacprojekt i senaste IK - Eunny Jangs entrelac sockor - som kanske kunde vara något?!

Yesterday I had a whole evening at home for myself. While husband was playing with the kids I was chilling in my favourite arm chair, reading a magazine, drinking thé and knitting on my latest project Lady Eleanor. As the colours changed the entrelac pattern started to show. Though I can't manage to get rid of a hole that appears everytime I make a new rectangle I'm quite pleased with the result so far. Well, it is fun knitting entrelac! And, if I would still have a crawing for more of it after finishing the Lady E then why not make Eunny Jangs Entrelac Socks as in the latest IK?!

Noro Silk Garden + entrelac = mums!

Har spanat och trånat efter stickprojekt i Noros garner i många år nu. Har således en hel rad stickplaner där det synnerligen vackra Noro-garner ingår. Första projektet tycks bli entrelacsjalen Lady Eleanor från boken Scarf Style i Silk Garden, ett garn som känns som ett litet konstverk i sig. Färgerna harmonierar i intensiva nyanser på sätt som endast en begåvad konstnär skulle kunna få till. Färgen jag valt är #228 och än så länge är jag i den 'gröna'-delen.
Början har varit, och är ännu, rätt knepig för mig som inte prövat sticka entrelac tidigare. Men har läst på andra stickbloggar att entrelac är väldigt kul stickning när man väl fått grepp om tekniken. Så jag ser fram emot det även om det förmodligen blir några fler repningar innan jag är på banan.

Entrelac is new to me, still challenging and a bit confusing as I haven't got to grips with the technique yet. As other bloggers seems to enjoy entrelac so much I look forward to getting going with this project. I'm in the beginning of the Lady Eleanor stole from the book Scarf Style. Also Noro (Silk Garden) is new to me and so far I find knitting with this yarn truly enjoyful. The colours are so amazingly vibrant and at the same time so well harmonized in a way that only a talented painter would be able combine.

Sovrumsorkidéer

I vårt sovrum trivs Phalenopsis-orkidéerna som aldrig förr. Så fort vi flyttar in en orkidé från ett annat rum, de må vara utblommade sedan länge eller precis färdigblommade, så skjuter de ut nya blomstänger. Ibland från befintlig utblommad sådan. Och visst får plantorna gott om soljus i lägenhetens soligaste fönster. Men framför allt tror jag att det är koldioxiden vi andas ut under nattens timmar som är boven i dramat.

I gengäld får vi vacker blomsterprakt året om och så lite extra syre från de tacksamma plantorna.
Det är extra spännande att låta blomstängerna växa utan stöd, och låta dem söka sig vart de själva önskar. Blomstängeln ovan har valt att slingra sig kring Buddhas ansikte. Denna Indonesiska Buddha, som inköpts på resa i Singapore, sprider lugn och harmoni och tycks oberörd av vare sig orkidéernas framfart eller familjens nattliv.

Phalenopsis orchids love our bedroom. They will start blooming the moment we put them in this room. No matter if they just finished blooming or have been without flowers for a long period. Of course one reason is that this window is the sunniest in our whole apartment. But I suspect the main reason is that whole family is generating serious amounts of carbon dioxid during the hours of the night which results in this magnificent blooming.

Forecastpremiär

I förmiddags mötte vi upp med goda vänner på Liljevalchs Konsthall för att se årets Vårsalong och smarrig lunch-fika på Blå porten. För Antheas del innebar det en rejäl dos med konst. Visserligen var det inte hennes första museiebesök, men hon verkade road av utsällningsobjekten på ett annat sätt den här gången. Efter utställningen beskrev hon dem med ett sammanfattande ord: "målafärg" och det var ju hennes behållning, inte mindre viktig än vår.
Även forecast fick komma med på söndagsutflykten och verkade trivas bra. Igår kväll avslutade jag det sista på koftan, det var många knappar som skulle sys på och trådar som skulle fästas. Tidskrävande och segt göra.
Precis som jag hade befarat var knappbårderna de tuffaste delen i skapandet av den här koftan. De stickades på efterhand, genom att plocka upp en mängd maskor. Bårderna blev inte helt perfekta, men inte tillräckligt dåliga för att jag skulle orka anstränga mig att sticka om dem. Borderna är aningen lösa på något ställe men inget som direkt syns om man inte navelskådar koftan förstås. Ända slutfixen var att tighta till knapphålen.
Är definitivt nöjd med koftan, som också fick gott beröm av vännerna. Koftan kommer definitivt att användas en hel del, den funkar bra med alla knapparna igenknäppta eller med övre knapparna uppknäppta. Detta är en kofta för lite kyligare tillfällen såsom turer till dragigt muséum eller andra svala utflyktsmål.

This Sunday morning we headed off for Djurgården to meet up with some friends at the yearly art exhibition Vårsalongen at Liljevalch Konsthall and for some lunch afterwards at Blå Porten. Sunday was also the premiére for forecast in public. It received lots of compliments from my friends. Yesterday evening I had finished the last bits and pieces ... and uh, how boring that was. I had feared that the button and buttonhole bands would be causing problems, which they also did. Now I'm not completely satisfied with these, but they aren't so bad that I would care to reknit them. They area little loose at a few places, though you can hardly see it. Only fix I did in the end was to to tighten up the buttonholes. Overall I'm really happy with this cardi, and it will definitely be worne a lot! It is the perfect day-trip-cardi, especially to draugthty museums and chilly cafées, as this cardi is really comfy and warming.

Fitted Knits från pressarna

Igår landade äntligen Fitted Knits av Stephanie Japel hos lokala posten och efter en första och andra genombläddring har jag fått mina favoriter, vilka jag presenterar nedan:
Den här gröna godingen Crisp Rectangle har en superläcker axeldetalj, den är öppen på ena sidan och knäpps igen med tre knappar. Dessutom gillar jag de snygga till synes slumpmässiga mönstret och att tröjjan har längd, vilket ger den en elegant känsla. Visserligen har jag inte varit fan av kortärmat när det gäller handstickat, men kan nog ändra mig.
Även den snygga toppen Split Neckline har korta ärmar. Helfräsig och stilfull detalj vid halsen samt det sköna färgvalet är lockande.
Perfect Periwinkle är en klassisk turtleneck, helt enkelt.
Gillar västen Back -to-school men vet inte hur användbar den egentligen skulle vara. Precis som namnet anger är den i bästa pluggisstil, och för min del är den fasen definitivt förbi.
Skulle kanske inte ha klänningen Saturday-in-the-park på mig just när jag ska gå till parken, men nog på finfesten! Eller varför inte på kondisbesök med goda väninnan?!
Tweedy V-neck är en basic kavaj som är snyggt skräddad runt midjan och svanken, vilket dock inte syns så väl just på den här bilden. Givetvis är den här en raglan, precis som det mesta av Stephanie Japel.
Thick-and-thin är definitivt en kofta jag skulle kunna tänka sig ha på mig när jag söker jobb. Proffsig och stram men ändå lite vulgär och kaxig.
Den förtjusande Textured Tunic har snajdig detalj vid halsen samt fin empireskärning. Dessutom finns en liten detalj vid höfterna som ger tröjjan bra passform.
Båthalsade tröjjor är aldrig fel och den här, Boatneck Bluebell, är ju helt ok. De pelarliknande detaljen påminner kanske väl mycket om forecast-koftan. Men den här tröjjan växer för varje gång jag studerar den. Stilig!
Klassiska v-halsade Cozy V-neck Pullover är förmodligen mer användbar än spektakulär vilket ju inte är att förringa. Dessutom är det lite speciellt med den breda ribben.
Tröjjan Keyhole-neck Blouse har mycket romantisk halsformation. Prinsesslikt men ändå aningen utmanande.

Ever since I started to knit on my forecast I'm a big fan of Stephanie Japels designs. I love that most of her knits are, more or less, made in one piece. That means no seaming. Pefect for someone like me who finds seaming awful. Yesterday the eagerly awaited Fitted Knits arrived at my local post office and after one and two readings I have a number of favourites which I present above. These goodies are so lovely, aren't they?!

Knappar

Forecast-koftan behöver en andra framkant, den för knapphålen, knappar och så fästning av alla trådar. Det karstår alltså ingen montering - det är just därför jag älskar denna designen så - tack Stephanie Japel! Efter fika på stan med en väninna igår gick jag och Leonard till Mattsons band för att spana in knappar bland deras enorma knappsortiment.

Ganska snabbt fick jag syn på dessa godingar, vilka jag fastnade för rejält. Testade massor av andra knappalternativ mot koftan men återkom hela tiden till dessa björnbärslika raringar. Det blir säkert fina till.

Forecast needs a buttonholeband, buttons and some finishing. I'm particularly happy that no seaming, at all, is required - that's why I love this design so much - thanks Stephanie Japel! First time after three weeks of flus and such I met with a friend for a cup of coffe. Afterwards I headed for a shop that specialises in all possible and impossible sorts buttons. When I laid my eyes on these blackberrylike buttons I was totally sold!

Jag kan se mer sticktid i framtiden!

Efter år av pluggande har jag äntligen min efterlängtade fil.kand. i statsvetenskap. Jippiii! Har gått omkring med mörka ringar - studiecirklar - runt ögonen ett bra tag nu. Men nu är alltså alla poäng tagna och jag kan rensa ut gamla anteckningsblock och tråkig litteratur (jag sparar bara de böcker jag kan tänka mig läsa i igen) ur hyllorna. Och kanske ställa stickböcker där istället?!

Men nu är det väl färdigpluggat för min del (jag har ju även en civ.ing. i maskinteknik)? Mjaa, kan faktiskt tänka mig att det blir någon form av språkstudier i framtiden. Borde exempelvis avsluta den där grekiskakursen som jag påbörjade för några år sedan (så jag kan snacka lite med släktingarna). Och så italienska skulle jag vilja kunna, det är ju så vackert språk. Sen är varken jag eller maken helt främmande för att flytta till Italien i en framtid. Eller kanske borde jag bättra på franskan för en möjlig framtid i exempelvis provence eller cote d'Azur? Spanska är ju också ett himla användbart språk i världen, det borde man kunna. Ja, överlag tror jag språkkunskaper är himla bra att ha i en allt mer internationaliserad värld.

So, finally I have my Bachelor degree in Politcal Science. Congratulations to me! There should be no more studying for me (I have a master in Mechanical Engineering too), one could think. Well, perhaps I will do some language studies in the future as I reckon it is truly important with language skills in an ever internationalized world. But now I will clean my shelfs from boring litterature and notebooks, and perhaps replace with fancy knitting books!

Anouk äntligen färdig!

Maken har fått både vabba och vara hemma med sjuk fru senaste veckan då vintersjukdomarna inte tycks vilja släppa taget. Men det finns små underbara stunder när hela familjen kuddar upp sig i soffan och bara myser tillsammans. Lite som när man är på semester, helt utan måsten. Man bara finns till och är med varandra.

I eftermiddags fick jag äntligen för mig att jag skulle avsluta förklädet Anouk. Det har varit ett riktigt långtidsprojekt. Inte för att det tagit så lång tid att sticka den utan snarare för att den legat ihopvikt i en påse i väntan på sista finishen. Förklädet, som är tänkt till dottern, är stickad i storleken 18 månaders. Numera har dottern hunnit bli snarare 28 månader men förklädet passar ändå. Det beror nog mest på att jag inte lyckades följa mönstret rätt, vilket jag också skrivit om i en tidigare post.

Anthea verkar hur som helst vara nöjd med resultatet och tycks helst vilja ha på sig den hela tiden. Med nya frissan, som jag knåpat ihop med den slöa sysaxen, blir det inga pippiflätor. Men med det här förklädet ser hon ändå lite pippilik ut tycker jag. Och det passar ju hennes nya kaxigare person. Favorituttrycket just nu är "jag vill inte", så jag anar trotsåldern...
Finally the Anouk apron is finished. It's been waiting to be finalized for a very long time. It's meant for my daugther and actually knitted in size 18 months. Today she's rather 28 months and strangely enough the apron still fits. This is probably due to my very loose gauge, but also my choice of yarn for this project, a much thinner yarn than recommended in the pattern. However my daughter seems very happy with this Pippilike apron.

Garngodis

Känner mig hängig och seg, inget stickat fast maken är med barnen. Men jag orkar njuta av garngodis, yummy! Det här små härvorna väntar på att användas till någonting spetsmässigt - kanske till Half-pi sjalen. Garnet är Rowanspun 4ply i färgen jade från Cucumberpatch.co.uk till fyndpris.

Åh, vad jag skulle vilja göra en Counterpane Carpet Bag. Hos Fig & Plum har jag sett en sån tjusig en som hon har på gång i en sån underbart vacker grå ton. Har botaniserat bland Cucmberpatchs fyndgarner och funderar på om Rowans All Season Cotton i färgen Mocha Choc skulle kunna passa till den här väskan? Det är ett tunnare garn än vad mönstret rekommenderar varför det skulle bli en lite mindre väska. All Seasons Cotton tror jag annars skulle vara ett utmärkt val då den består av 60 % bomull, vilket ger vacker yta och lyfter fram kabelmönster fint, samt 40 % Akryl, vilket bland annat ger ökad hållbarhet. Har tidigare stickat barnkoftan Trellis i detta garn.

Can't make myself do any knitting. It's the flu. But I do know how to enjoy yarn. This is Rowanspun 4 ply in the colour jade which I'll probably use for the Half-pi shawl. I'm also dreaming of knitting Counterpane Carpet Bag from Holiday handknits. It's so beautiful in the colour choice of Fig & Plum. Perhaps I will make one in Rowan All Seasons Cotton in the colour Mocha Choc. Have tried this excellent yarn before, when knitting the cardi Trellis.

Rapport från sjukstugan

Host, host ... nätterna hostar jag och dottern om vartannat. Sonen börjar bli fin i halsen, men han hostade sig däremot igenom förra veckans nätter. Snart är det väl makens tur?!

Nu när jag kommit till koftans första ärm börjar jag se ett slut på koftprojektet. Har börjat fundera på hur knappkanten ska stickas på och det är väl det enda med den här koftan som faktiskt känns lite klurigt. En massa maskor som ska plockas upp längs med kanten olika tätt beroende på om det är ribb eller kabelkant. Det ska visst vara tätare mellan maskorna längs ribben. Och så ska de shoppas snygga knappar till koftan förstås. Men det får bli om några dagar när vi frisknat till.

English update: I love knitting this cardi. It is knit in one piece which I haven't tried before, so it's extra exciting. Only the button band has to be knit afterwards - which I also feel is the major challenge with this project. When I feel better, whole family has cought some nasty flu, I'll do some serious button purchasing, to finalize this sweetie!

Vårdnadsbidraget - för människan, eller för att implementera ett feministiskt ideal

Om jag vill ta hand om mina barn, mer än ett år och ett halvt, får jag inte ett jota av farbror staten. Om jag däremot lämnar mina barn på dagis får jag (indirekt) ersättning. Detta gäller även om jag skulle ha mitt barn hos en dagmamma. Men som sagt, inte ett öre om jag själv tar hand om mina barn. Det är alltså bättre att lämna över barnen till exempelvis grannen än att rå om dem själv. Ett annat alternativ är att du byter barn med en annan familj. Men fy och skam om du tar hand om ditt eget barn. Då får du ingen ersättning, ajja bajja.

Det kallas utjämnande politik. Vi betalar drivor med skatt för att farbror staten ska kunna portionera ut dem så att vi gör rätt saker. Vi kvinnor ska exempelvis göra karriär har farbror staten bestämt. Jag tror inte en sekund på kollektivismen - att vi ska uppoffra oss för gruppen, för allas väl. Visst ska vi ta hand om sjuka, gamla och andra som har det svårt. Men att staten går så långt att de ska tala om för oss hur vi ska leva är för mig helt obegripligt. Och, det verkar det även vara för 'kollektivisterna', ty det verkar vara svårt att leva som man lär. Ohly bor i bostadsrätt och hans dotter går i privatskola. Persson köper Herrgård. Freivalds köper bostadsrätt samtidigt som hon driver politik med syfte att hindra bildning av bostadsrätter. Exemplen är oändliga. De flesta människor är, tror jag, i grund och botten snarare liberala - i den bemärkelsen att människan ska ha rätt att förverkliga sig själv. Att den fria viljan är viktig. Att alla är lika värda och att man ska värna om de svagaste. Vad folk än säger sig tycka och tänka, så anar jag att de flesta människor drivs av liberala grundvärderingar.

Om jag anser att mina barn mår bäst av att vara hemma tills de är tre, eller fem, eller vad som helst. Så borde jag rimligtvis få stöd från staten för att kunna förverkliga min önskan, antingen i form av skattelättnader eller genom att erbjudas samma ersättning som för dagisplats eller dagmammeplats. Om jag inte kan göra karriär under den här tiden så är det väl helt och hållet upp till mig? Ett annat scenario, som inte är helt orimligt, är att en mamma och pappa arbetar halvtid i skift så att barnen kan vara hemma. Båda gör karriär på halvfart och barnen kan vara hemma. Men det funkar alltså inte idag. Om man inte är beredd att betala skyhög skatt då - utan att få något tillbaka.

Göran Hägglund hjälte? Bild saxad ur Svenskans ledarsida 1 feb 2007.

Kristdemokraterna, som ju av tradition värnar om familjen, är de enda som verkar anse att det är en självklarhet att vårdnadsbidrag ska gå till föräldrarna som väljer att vara hemma med sina barn. De menar att det är upp till var och en hur man vill ta hand om sina barn. Det borde ju vara rimligt, om man anser att alla är lika värda, har rätt att göra fria val och förverkliga sig själva. Men nej, så tycker inte folkpartiet l-i-b-e-r-a-l-e-r-n-a utan de påstår nu att vårdbidraget ska vara betingat med jämställdhetsaspekter. Vad detta betyder kan jag inte begripa. Jämställdhet för mig handlar om jämlikhet d v s 'allas lika värde', och har ingenting att göra med ''alla kvinnor måste göra kärriar, vare sig de vill eller ej'? Men jag anar att det för fp tyvärr handlar om det senare. Varför skulle annars vårdnadsbidraget behöva betingas. Om alla är lika värda får man väl själv välja? Det är med lite sorg i hjärtat jag inser att fp är lika liberala som sossarna i den här mycket centrala frågan.

Pingat på Intressant.se. Se även andra bloggar om: Politik, Samhälle, Vårdnadsbidrag, Familj, Barn, Liberalism, Liberalerna, Kollektivism, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Jämställdhet, Frihet, Jämlikhet

Familjeliv

Wow, vilket intensivt liv det är med två småttingar. Från första stunden på morgonen tills det är dags att sussa gäller det att vara på alerten med en nio månaders, som står mot allt han kan - hela tiden, och en knappt två och halvt åring som gärna vill pyssla och syssla - helst med mamma eller pappa. Egentid - vad är det? Men det är värt varenda sekund. Att ha barn är skitkul helt enkelt!
Som när Anthea strax innan middagen tar ut en vit låda ut i vardagsrummet och sätter sig i den med sin stora handväska, som hon fått av mormor. Hon förklarar tydligt för oss att hon åker bus. När vi frågar henne vart hon ska resa förklarar hon att hon ska åka till sin favoritdestination 'en planet'. Vad det är har hon lärt sig i 'Barbapapa reser', som ju reser till en annan planet för att leta efter Barbamama. Spanien är också ett populärt resmål då farfar bor där.
Pappa lagade grekiskt ikväll och det blev 'tzutzukakakia', grekiska köttbullar i tomatsås som han lärt sig laga under sin tid som arkeolog i Grekland, och bulgurröra till. Supersmarrigt tyckte alla!

Att bygga eller inte bygga...

På några dagar omvandlade en av dessa hjältar vårt kök och vardagsrum till en öppen planlösning och bytte ut hela gamla 80-talsköket mot ett nytt stiligt citykök i ek. Drömmen vore att få badrummet lika fint. Så visst är byggjobbare välkomna. (Martin Timell, har du möjligen en lucka i din kalender? Vi deltar gärna i nästa badrumsmakeover!)

Byggjobbare kan alltså verkligen vara helt fanstastiska ... men bara man inte ser dem allt för ofta! Tro mig.

Det senaste året har någon i vårt trapphus renoverat och fixat, borrat, slipat, byggt, hamrat. Efter några månader undrade vi seriöst om denne någon (med ett illmarigt leende) höll på att borra en miljon hål i väggen. Det måste se ut som en schweizerost där, tänkte vi med obehag.
Min grekiska aningen konspiratoriska sida kan ibland viska åt mig att man egentligen håller på att rusta upp en sapöbas i lägenheten ovanför. Och då är det många kablar, manicker, pryttlar och pinaler som ska på plats. Och givetvis största möjliga hemlighetsmakeri...

Min förstående (empatiska) sida säger istället att det nog bara handlar om en mycket snickarglad kille som entusiastiskt och energiskt pysslar hemma medelst utropandes "Oj, det blev visst fel igen - det är bara att göra om"? Typ en miljon gånger.

Min senaste teori är att byggjobbarn omvandlat sin innerstads vindsvåning till en verkstad. Men hur smart verkar det ... öh?! Det borde i så fall handla om stans dyraste verkstadshyra? Så jag får inte ihop det...

Numera har byggjobbarn lagt ut papp i trapphuset på översta våningen så det verkar som att han fixar även lite utanför sin lägenhet. Han breder således ut sig långsamt men säkert. Vad har han i sikte? Bara han inte kommer till oss, tänker jag. Tänkt om vi får oväntat besök någon dag: "Kan jag komma in och fixa lite hos er, jag tror ni behöver nya rör i badrummet..." Iiiiih ... no way säger jag bara! Inte den byggjobbarn.