Tuesday, June 26, 2007

So much yarn and so little time!

Kan inte påstå att jag känner mig hemma i min roll som arbetande småbarnsmamma. En knapp månad har gått sen jag började jobba. Men det är ett bryskt uppvaknande att inse att det där mysiga gosiga familjelivet är så begränsat numera. Från att jag kommer hem strax efter barnens middag är det fullt ös, när sista energin ska få sitt utlopp, innan det strax är sovdags för barnen. Om jag inte somnar med barnen, sitter jag sen undrande framför datorn och saknar mina små. Eller vattnar blommor. (Se hur mina pelargoner har växt sedan sist.)

I can't say I feel comfortable with my new role as working small childrens mama. Less than a month has passed since I started to work. And it is a harse awakening to realise that the cozy homy family life is so limited. From that I come home shortly after the kids dinner it is full speed, when the last bits of energy needs to be channeled out, before it's time to go to bed. If I don't fall asleep with them, I'm sitting confused afterwards in front of the computer missing my small ones. Or watering flowers. (See how my pelarones has grew since last time.)

Det är 18 minuters resetid med tunnelbanan till jobbet, och det inkluderar dessutom ett tågbyte. Men den här innebär dyrbar sticktid och avkoppling för mig. En och annan rad hinns ju faktiskt med innan det är dags promenera sista biten till jobbet på Karlaplan. Idag maskade jag av sista ärmen på min Nevis. Näst upp är att sy ihop delarna och sen börja sticka på knappborden/kragen.

It's 18 minutes travel time with the subway to work, though it includes changing trains once. But, this means precious knitting time and relaxation for me. Well, I actually manage to knit a few rows, until it's time to walk the last bit to the office at Karlaplan. Today I cast off the last arm on my Nevis. Next up is to sewing up the pieces and then to start knitting on the button board/collar.

Varvar ner på kvällen gör jag bäst genom att läsa stickbloggar jag prenumererar på via bloglines. En av mina personliga favoriter just nu är Vifslan Knits, där Vifslan presenterar sina med god stil valda stickprojekt. En sann inspiration. Hon stickar för närvarande på den supereleganta Dawn. Jag vill, jag med!

Best way to come into a relaxed mood in the evenings is to read through knitting blogs I subscribe to via bloglines. One of my personal favourites right now is Vifslan Knits, where Vifslan presents her excellent choise of knitting projects. A true inspiration. Currently she's knitting on the super stylish Dawn. I want, me too!

Sunday, June 17, 2007

Bye Grandma - and haunt nicely please!

Barnens gammelmormor, och min finska mummi Tellervo, gick bort förra söndagen efter en lång tid av smärtor och demens de senaste åren. I fredags kväll begav vi oss till det vemodiga landet i öster för ett sista farväl. Båtresan, enda konstadsmässiga alternativet på så kort varsel, till Finland inleddes storartat för Anthea. Hon fick möta muumintrollet, snacka med honom och gav honom massor av kramar. Därefter var det bussen som gällde eftersom tågen var i någon sorts strejk. Tre timmar till Tammerfors och efter ceremonin tre timmar tillbaka till båten. Trots lång bussfärd blev endast några rader stickat, eftersom mesta tiden gick till att sysselsätta en pigg och aktiv tjejj.

My Finnish grandma Tellervo passed away last Sunday after a long time of pains and demensia the last years. This Friday evening we went to the land of melancholy for a last good bye. The boat trip, which was the only reasonable alternative cost wise on such a short notice, started grandly for Anthea. She met Moomin, talked to him and gave him lots of hugs. After the boat trip we took the bus, since the trains where in some sort of strike. Three hours to Tampere and after the ceremonny three hours back to the boat. Not much knitting any ways mostly due to the need of keeping a little active lady happy.
Igår, strax före begravningstillfället, satt Anthea och jag på trappavsatsen framför kistan och pratade om gammelmormor. Anthea verkade inte ha några problem att förstå att gammelmormor verkligen var i kistan. Hon konstaterade helt sakligt och upprepade ett antal gånger att så var fallet. Därefter undrade hon lite trevande om det kanske kunde vara så att gammelmormor är i slottet gomorron sol och är spöke. Hmmm ... säg, är det inte en intressant koppling för en liten tjejj på två år och åtta månader.

Yesterday, half an hour before the funeral ceremony, Anthea and I sat on the step near the coffin and talked about grandma. Anthea seemed to have no problem understanding that grandma actually's laying in the coffin. She stated objectively and repeated several times that this was the case. Then she wondered fumblingly if it possibly could be so that she now is in the castle of good morning sun (this is the castle in the adventures of the cute ghost Laban) and is being a ghost. Weeell, isn't that an interesting coupling from a little girl of two years and eight months.

Saturday, June 09, 2007

Travel knitting

Senaste tidens jobbsökeri och intervjuer har (redan) resulterat i nytt jobb, sedan en vecka. Numera är avkopplande stickning begränsad till resor till och från jobbet. Den spännande reseföljetongen är Nevis som än så länge består av ett bakstycke och två framstycken.

Job searching and interviews has (already) resulted in a new job, since one week. Nowadays relaxing knitting is limited to the trips to and from work. The exciting travel project is Nevis which so far consists of one back and two front pieces.

På kvällarna blir det snarare lek och gos med barnen. Till den grad att jag nattat dem nästan varje kväll, och givetvis somnat med dem. Efter långa diskussioner med Anthea.

In the evenings there is rather playing and snuggling with the kids. To the extent that I've done the putting to bed almost every night, and of course fallen asleep with them. After long discussions with Anthea.

I morse var det märkligt tyst i hennes rum. Det var den mer kreativa Anthea som höll på att skapa en underbar Cirkus-installationen. Förmodligen med Skansens karuseller som förebild.

This morning it was strangely silent a while from her room. It was the more creative Anthea who was in the action of creating a wonderful Cirkus installation. Probably with the carousells of Skansen as a model.