Farväl smaklöshet och välkommen god stil !!

Första nystanet av det 'jelly'-färgade Kidsilk Haze är nu uppstickad in i den blivande Birchsjalen. Trots att den är fjäderlätt är den väldigt varm att sticka på i sommarhettan. Raderna är lååååååååånga men för varje varv minskas den med någon maska. Birchen är baserad på enkla mönsterupprepningar och enligt sjalmönstret är det nu ca ett och ett halvt nystan kvar till färdig sjal.

Slutet av 80-talet och början av 90-talet var inte direkt modets glansperiod. Jag är inte mycket för tröjjor med överfluffade och formlösa passformer. Kläder ska inte dölja bärarens kropp utan framhäva det vackra. Ursäkta Kim Hargreaves, men även du bidrog till detta elände bland annat i form av designen hos de då populära flätmönstrade jeanströjjorna. Och inte bättre vetandes startade jag någon gång under den här tiden upp två ambitiösa projekt, en killtröjja och en tjejjtröjja. Visserligen aldrig avslutade. Och tur är väl det.

Flätorna är underbara (ovan kabel á la Balenciaga?) men passformen är hjälplöst oformlig. Och jag har säkert lagt in massor av tid och hjärta in i dessa projekt. Men nu är det är dags att säga farväl till dessa gamla projekt. Garnet ska istället användas till nya användbara plagg. Denim People med snygg design av bl a Kim Hargreaves kommer säkert väl till pass.

Grönt är skönt!

2006 är förmodligen ett speciellt år för min syster Anna. Hon är numera kulturvetare, ska bli gudmor till vår lille Leo och så i helgen gifte hon sig med mannen i sitt liv, Magnus. Det var ett vackert bröllop en fantastisk ljummen sommardag! Vigselförrättaren var brudgummens moster. Från kyrkan åkte de nygifta iväg i en turkos Cheva. Efteråt påpekade min fars pysslig (grek-cypriot) att duvorna som stod och pickade i sig riset symboliserade välgång för paret. Fast han blinkade och menade att de förmodligen kommit snarare för matens skull.

Upptäckte att mina senaste sticken är i nästan samma färg. Den till vänster ska bli en Log Cabin Socka ur boken Handknit Holidays i Garnstudios Eskimo i färg 29 (lime-oliv) och den till höger ska bli en fjäderlätt Birch sjal i Rowans Kidsilk Haze i färgen Jelly. Sockorna ska bli till min man och sjalen ska värma mig på hösten.

Tomatplantorna på balkongen har bestämt sig för att storproducera på alla vis. De är redan dubbelt så långa mot vad som angivits på fröpåsen. Och, de har formligen exploderat i små gröna tomater som växer till sig snabbt. Snart kan vi skippa Vivotomaterna och övergå till ekologiskt odlade storstadstomater.

Första sockan klar!

För två år sedan fick vi en väldoftande stickling med söta blommor på av min mans vän biologen M. Denna doftpelargon är numera en 'buske'. Idag brast den helt oväntat ut i blom för första gången sedan vi fått den.

Idag blev jag också klar med min första socka någonsin! Kanske är det typiskt mig att börja med en avancerad sådan. Nu återstår den andra, men jag tror att den får vänta ett tag. Det är ju tid kvar till höstkylan. Och, så har jag andra kul stickprojekt som pockar på.

Otakt i stickandet och drömmar om fjäderlätta sjalar

Sticktakten i sockstickandet är ojämnt. Mest små stickstunder här och där. Ibland kan det förståss bli någon timma när barnen sover och jag inte är allt för trött. Igår var en sådan kväll, och jag kom en bra bit på första sockan. Upptäckte sen att jag missat en viktig del i mönstret. Det blev sex rader utan viktiga YO:s. Det var bara att repa upp och försöka fånga upp alla de pyttesmå maskorna. Puh, det var segt men man får skylla sig själv när man blir alltför bekväm och tror sig 'kunna' ett avancerat mönster.

Är sugen på att göra riktigt fjädelätta sjalar. Senaste tidens garninköp har således bestått av tunnt mohairgarn. Lilamelerad kidmohair/siden samt cerise (blev dock ingé bra på bilden) kidmohair/nylon från Anntorps Väv. Och, kidmohair/siden i nära på självlysande grönt från Wincent. Det blir troligen en Birch men är även på jakt efter andra intressanta sjalmönster. Har du något tips?

Leo växer stadigt. Nu två månader och en vecka! Soligare bebis får man leta efter. Han är mest lugn och glad. Trodde aldrig det kunde vara så lätt att ha att göra med ett spädbarn. Med Anthea var allt betydligt mer intensivt. Leo däremot, han bara 'hänger med'. Numera är hans storsta hobby att sitta och spana på folk. Han orkar sitta bra stunder utan stöd för nacken. När han sen är trött knorrar han till lite. Även om han helst skulle vilja fortsätta att sitta så i timmar.

Det går nu att tjuvtitta på kommande Interweave Knits höstnummer. Den mycket vackra 'Equinox Yoke Pullover' skulle jag kunna tänka mig om jag var lite bättre på flerfärgat, 'Target Wave Mittens' skulle jag däremot kunna tänka mig ge ett försök.

Sockan som växer i takt med mina gråa hår

Veckan hittills har bestått av barnens läkarbesök. Antheas nässelfeber visade sig vara den berömda tredagarsfebern, vilket konstaterades efter läkarbesök måndag och tisdag. På onsdag var det ordinarie läkarkontroll för Leo som växer stadigt. Visserligen kan vi inte klaga på vårdcentralens läge i slutet på norrmälarstrandspromenaden, vid stadshuset, men det är skönt att kunna vara hemma och ta det lungt emellanåt.

På förmiddagen är balkongen bästa stället att vara på och slappa med en stickning. Frappé är ett dagligt måste nu i värmen. Hälften vatten hälften mjölk och massor av is ska det vara och det var tur att jag köpte på mig fem paket Nescafé Classic i Athen förra sommaren. Det ska ju vara den grekiska varianten av Nescafé för att frappén ska bli helt perfekt!

Nu börjar äntligen mönstret på min Pomatomus bli synligt. Har repat upp sticket två gånger då det först blev allt för löst i stickövergångarna och k2tog istället för k2tog tbl ungefär tio mönsterrader. Det tar tiiiiid men jag är envis! En av strumpstickorna som är gjorda i metallarmerad plast bröts just av där metal möter plast Inte så smart konstruktion måste jag säga. Och jag borde lyssnat på min intution och köpt trästickorna trots butiksbiträdets 'övertygande' försäkran om plaststickornas tålighet.

Igår misstänker jag att min vän Gunilla fick en överdos av småbarnslivets baksidor. Anthea har ju efter en tuff tredagarsfeber visserligen börjat tillfriskna men är fortfarande helt ur sina gängor. Frustrerad och ilsken uttryckte hon sitt missnöje över det mesta. Leo var törstigare än någonsin i sommarvärmen och ville ha uppmärksamhet titt som tätt. Gunilla höll ändå tappert humöret uppe och distraherade Anthea bäst hon kunde medan mamma och pappa kastade i sig grillad lax respektive entrecote.

I höst ska vi tillsammans med Katarina försöka återta stickjuntan som rann ut i sanden. Inte minst för att jag inte ville ta i ett par stickor p g a någon form av graviditetsnojja. Inge' vidare sticklärare som inte själv har lust att sticka va?! Tills dess får vi fundera på något intressant stickprojekt. Gunilla, vad tror du om penisfodral? Det kanske kunde vara kul och enkelt att sticka - någon som har ett mönster?

Sommar-Knitty är ute med lite godsaker. Bebitulpanskor, baudelairsockor och carpathiahandskar kan jag tänka mig att sticka!

Sockstickning och åldersnojja

Numera har jag svårt hålla koll på åldern. Viserligen är ålder ganska oviktigt för mig. Men det kan vara pinsamt att stamma fram en ålder som är rätt - med plus minus två år. Så, ja ordnade födelsedagsfika för tjejjvännerna. Inte för att jag känner att jag har ett överflöd av tid över för festligheter. Inte minst bebin måste ju ammas var annan eller tredje timme. Men en fika hemma är lättordnad och så går det ju att amma ledigt bland väninnorna.

Det var fantastiskt att ha så många vänner samlade och kunna bubbla om vardagens angelägenheter tillsammans. Det blev också mycket "prat i munnen på varandra", Ivriga samtal om villarenoveringar, jobb, graviditetproblem, hobbytips och så skvaller förståss. Jag fixade tre sorters kakor: jordbuggstårta, rabarberpaj och kladdkaka. Rabarberpajjen fick mest beröm, jordgubbstårtan var somrigt god medan kladdkakan var en katastrof. Smaken var visserligen förträfflig med rom och mandel. Men, vi misstänker att mandeln är orsaken till att vår dotter just nu har nässelfeber och nässelutslag. Hon sover som hon aldrig gjort tidigare. Hur som helst, en efter en droppade vänninorna av efter fikat. Några blev dock kvar på grillning. En given rätt var Souvlaki! Inte nog med att det var en fin dag kommer jag nog att komma ihåg min ålder i år.

På stickfronten har jag vågat mig på orpövad mark - sockstickning! Det fantastiskt vackra Pomatomus-sockorna ska jag försöka sticka upp i sockgarn från Regia. Att sticka med strumpstickor är nytt, och det går väl sådär. Det är svårt med stickfastheten mellan stickorna. Även om jag tycker att jag spänner åt tråden vid stickbytena blir det löst som fan. Det syns tydligt på sticket var stickövergångarna är. Kanske borde jag sticka med rundsticka istället. Men jag är inte mycket för att avvika från mönster, speciellt inte när jag känner mig grön på ett område.

Annars får stockstickandet godkänt av mig. Socksticket är lätt att trycka ned i väskan och att dra fram.i tid och otid. Nu längtar jag efter att få några minuter över för att sticka några rader på mina blivande Pomatomusar!