The third cake

Barnkalaset avlöstes av ännu ett kalas, med närmsta släkten bosatta i Stockholm. Det var kul träffa kusinerna. Och uppdatera sig om det senaste på dataspelsfronten. Och så är det ju alltid trevligt att få se mostrar och mormor. Och så fick Anthea ännu mer fina presenter.

The childrens party was succeeded by another party, with the closest family living in Stockholm. It's great to meet the cousins and get updated about the latest on the computer gaming market. And of course it's always nice to see aunts and grandma. And then Anthea recieved so many more nice gifts.

Har du kikat något på Tastespotting? Där finns överväldigande mycket recept och inspiration för en matspanare. Någon av de här asiatiska rätterna vill jag pröva, någon gång. Är särskilt nyfiken på Malay kycklingen, och undrar om den påminner om en favorit jag återkom till några gånger under en Asienresa i slutet av nittiotalet.

Have you checked out Tastespotting? There's overwhelmingly many recipes and inspiration for a food spotter. Some of these asian dishes I'd like trying out, some day. I'm especially curious about the Malay chicken, and wonder if it reminds of one favourite I kept coming back to during a Asian trip in the end of the nineties.

Anthea's birthday party

Tårtan till Antheas kalas var helt i enlighet med hennes begäran. Marängbotten, lager av vaniljglass, skivade bananer, söta jordgubbar och vispad grädde, enkelt. Eftersom temat var djungelkalas, färgade jag grädden gul och ritade ett lejonansikte med chokladsås. Troligen den fulaste tårtan någonsin. Men ojj vad de åt av den, helt utan klagomål. Så man får väl anse att tårtvalet var lyckat. Maken räknade barnen till 17, men trots det var det trevligt och under kontroll. Anthea fick så genomtänkta presenter; pysselgrejjer, böcker, dagbok, musikinstrument, spel mm. Tack alla för fint kalas.

The cake for Anthea's birthday party was completely in line with her request. Meringue bottom, layers of ice cream, sliced bananas, sweet strawberries and whipped cream. Because the theme was djungle party I coloured the cream yellow and drew a lion face with chocolate sauce. Probably the ugliest cake ever. But wow how they eat it, without any complaints. So one should consider the choice of cake successful. Husband counted the children to 17, but it was really nice and under control. Anthea received so thought through gifts; craft stuff, books, diary, music instrument, games etc. Thanks all for a great party.

Knitted Handbag and Crazy Weather

Grönt gräs, höstlöv och snö, allt på samma gång. Vacker himmel, men alldeles för kallt och allt för tidigt tycker jag. Har stickat en Habu paper silk handbag (kit 18). Ska fodra den med råsiden och sy på en dragkedja.

Green grass, autumn leaves and snow, all at the same time. Beautiful sky, but way too cold and early I think. I've knit a Habu paper silk handbag (kit 18). I will line it with raw silk and add a zipper. 


En omtyckt äppelpaj, som vi först åt hos min syster Anna. Minns inte varifrån den är, här är hur som helst min version av den:
Smuldegen: 1 dl solroskärnor, 2 dl råggryn, 1 dl vetemjöl. 1 dl muscovadosocker, 100 g smör. Fyllningen: 6-8 äpplen, 2 msk muscovadosocker, 1/2 msk kanel. Blanda indgredienserna till smuldegen och ställ kallt. Blanda skalade och skivade äpplen med sockret och kanelen. Täck botten av en form med äpplena och fördela på med smuldegen. Grädda mitt i ugnen i ca 25 min i 225 grader.

A popular appel pie, that we first time had at my sister Anna's. Can't remember from where, but here's my version of it:
Crumb pastry: 1 dl sunflower seeds, 2 dl rye grains, 1 dl wheatflour. 1 dl muscovado sugar, 100 g butter. Filling: 6-8 apples, 2 table spoons muscovado sugar, 1/2 table spoon cinnamon. Mix pastry ingredients and put in fridge. Mix peeled and sliced apples with the sugar and cinnamon. Cover the baking tin with apples and distribute the pastry. Bake in middle of the oven for about 25 mins in 225 degrees.

Happy birthday girl

Hon var nyligen ett, två, tre ... Och nu har hon blivit sex år. Våran glada och snälla tjejj. Numera med liten aning attityd.

She was just one, two, three... And now she's turned six years. Our joyful och kind girl. Now with a dash of attitude.

Nostalgia

Fyllda av förväntan skulle vi nu äntligen få se den efterlängtade föreställningen "Vem ska trösta Knyttet?" (tralier 1 och 2) med vår underbara skådespelare/operasångerska och granne Affie Andersson samt en duktig blåskvartett. Föreställningen, som hade premiär idag, höll till i Dieselverkstaden. Dagen till ära bar jag en nystickad smal scarf (i rätstickning), till vilket jag använt ett tjock/smalt bomullsgarn. Garnet är från min mormors garnlager (torgpåsen ovan), hon lämnade efter sig. Så nu har jag ett riktigt personligt minne som till och med doftar lite av mormor. Men tillbaka till föreställningen...

Filled with expectation we would finally see the much longed for play "Who will comfort Toffle?" (tralier 1 and 2) with our lovely actress/opera singer and neighbour Affie Andersson and a great brass quartet. The play, which had it's premiere today, was in Dieselverkstaden. In honour of the day I wore my recently knitted narrow (garter stitch) scarf, for which I used a thin/thick cotton yarn. The yarn is from my grandma's yarn stash (the market plastic bag above), she'd left behind her. So now I've got a really personalized memory of grandma, that even has a scent of her. But back to the play...




Den var super. Framförallt spelade Affie Knyttet. Han som ju tycker så synd om sig själv. Och som har så svårt att ta steget ut och säga "Hej". Hon gjorde även Sagoberättaren och Skruttet. Vi fick följa Knyttets förvandling. När han fick flaskpost av en annan stackare i nöd tog lusten att trösta över. Ja, du känner säkert till resten av storyn om du läst boken. Med helt fantastisk mimik, gester, tal och opera fick hon med sig både barn och vuxna. Och improviserade elegant genom att integrera barnens förslag i föreställningen. Har du möjlighet att ta in teaterföreställningar till din ort, rekommenderar jag starkt att du försöker få dit Affie med blåskvartett (eller stråktrio). Den är för härlig för att missas.

It was super. Above all Affie played Toffle. He who feels so much pity for himself. And who has such difficulties going the whole way and just say "Hello". She also did the Story-teller and Miffle. We got to follow Toffles transformation. When he got a message in a bottle from a wretch somewhere in need, his desire to comfort took over. Well, you probably know the rest of the story if you read the book. With amazing facial expressions, gestures, speech and opera song she brings along both children and adults. And improvises elegantly through integrating the children's proposals into the play. If you have the chance to request the theater play to your place, I strongly recommend you try to get hold on Affie and brass quartet (or string trio). It's too gorgeous to be missed.


Kvällen med barnen avslutades med en nostalgitripp (direkt från mataffären); höstig nyponsoppa med små mandelbiskvier och vaniljglass. Precis som när jag var liten. Och fortfarande god.

The evening with the children was rounded off with a trip down the memory lane (right from the supermaket); an autumnal rose hip soup with mini almond macaroons and vanilla ice cream. Just like when I was small. Still nice.

The art of macaroons

Tjoho, Klara och jag har gjort våra första egna macaroons. Vi har vart på kurs med glada och trevliga bagaren Mia Öhrn. Vad skulle du säga om rosa macaroons med hallon och vitchokladfyllning? Eller blåa macaroons med blåbärsmarmeladfyllning? Mia lärde oss hemligheterna bakom lyckade macaroons. Så nu kan vi baka dessa knepiga små franska lyxbakverk.

Gosh, Klara and I've made our first own macaroons. We've been on a course with merry and qute baker Mia Öhrn.What would you say about pink macaroons with raspberry and white chocolate filling? Or blue macaroons with blueberry marmelade filling? Mia tought us the secrets behind great macaroons. So now we can bake these small tricky french luxuary pastries.





Först omgången var med äggvitor på dunk och färdigmalda mandlar. Därefter gjorde vi mandelmjöl på hela mandlar och använde vitor från vanliga ekoägg. Första omgången med rosa macaroons blev sådär, visserligen med ståtlig hatt men sprack lite på ytan. De blåa däremot blev riktigt tjusiga och goda. Vi gjorde även fyllningarna, från scratch och de blev riktigt goda. Bästa förvaringen är längst ner i kylskåpet, men imorgon bitti blir det macaroonkalas här hemma.

First batch was with eggwhites from a big can and ready grained almonds. Then we made our own almond powder from whole almonds and we used egg whites from normal eco eggs. The first batch wasn't so successful, with a nice "hat" but the surface cracked. The blue ones was really great looking on the other hand, and really good. We also made the fillings, from scartch and they became really tasty. Best way to store is in the bottom of the frigde, but tomorrow we'll be enjoying a macaroonparty here at home.

Leo´s perspective

Leo tog kameran och fotade lite hemma. / Leo took the camera and did some photo shootings.

Escaping the inevitable

I Edvard Andersons medelhavsväxthus finns härliga fikonträd, olivträd, citrusträd, kaktusfikon och so vidare. Även exotiska växter från jordens alla hörn. När jag var där med barnen häromdagen sökte Leo, familjens växt- och smådjursspecialist, dock förgäves efter åtminstone något djur. Hu, det är en seg årstid vi går in i. Svårt att undvika det iskalla och allt mörkare vädret. Drömmer mig bort till ett varmare liv. Mitt i bebislivet och förkylningstider förblir det nog just så, i alla fall ett tag till. Någon gång i framtiden ska jag ha en egen atelje med plats för måleri, skriveri, handarbete och en skön fåtölj där jag kan läsa. Där ska jag ha en inspirationsvägg, kanske en sån här moodboard. Men först och främst gäller egna rum till barnen. Tillsvidare får vi dock ordna en liten pysselhörna till fröken Anthea i vårt sovrum så hon kan fly de oftast leksugna lillebrorsorna. Innan någon flytt ska hur som helst onödiga saker bort. Materiellt sett har jag faktiskt alltid strävat efter minimalism. Om det inte vore nödvändigt att lagra barnens kläder, skor och leksaker för alla möjliga åldrar och storlekar, skulle jag gärna anta "100 thing challenge". Tjejen som tog minimalism till en ny nivå bar ett visst plagg varje dag under ett år i The uniform project. Om inte annat visade hon prov på uppfinnigsrikedom i sina stilvariationer. Själv har jag varken gott om tid eller användbara plagg, tills jag hittar tillbaka till formen. Så kanske är detta projektet för mig? Haha.

In Edvard Anderson's medieterranian greenhouse there are lovely fig, olive and citrus trees, prickly pear cactus and so on. Also exotic plants from all over. When I was there with the children the other day Leo, our plant and small animal specialist, searched at least for some animal though in vain. Hu, we have a tough season ahead. Difficult to avoid the ice cold and increasingly dark weather. Dreaming myself away to a warmer life. In the middle of baby life and periods of cold they will probably remain like that, at least for some time. Some times in the future I will have an own studio with room for painting, writing, handicraft and a comfy armchair for reading. There I'll have a wall of inspiration, perhaps something like this moodboard. But firstly own rooms for the children. Until then we're arranging a corned in our bed room for Anthea so she can escape her most often play willing little brothers. Before any move however unnecessary things must go. Materially I've actually always strived for minimalism. If it wheren't for the necessity of storing all childrens clothes, shoes and toys concerning all possible ages and sizes, I would gladly join the "100 thing challenge". The girl who took minimalim to another level wore one specific garment every day for a year in the The uniform project. At least she gave proof of great inventiveness in her style variations. I don't have plenty of time or useful garments, until I reach my former shape. So perhaps this is the project for me? Haha.




Bra filmer vi sett senaste tiden / Great films we've watched lately:
[Kärlek / Love] Hemligheten i deras ögon / The secret in their eyes.
[Vackert / Beautiful] A single man.
[Fantasifullt / Imaginative] The imaginarium of Doctor Parnassus. 
[Skruvat / Craziness] Darjeeling limited.
[Mysigt / Cozy] Julie & Julia.
[Drama] Coco livet före Chanel / Coco before Chanel.
[Dokumentärt / Documentary] The September Issue.
[Skrämmande / Scary] De andras liv / The lives of others.
[Dekadens / Decadence] Marie Antoinette.
[Sött / Sweet] Gran Torino.
Nu behöver vi nya filmtips, någon? / Now we need new film ideas, anyone?

Power, and more apples

På Rosendals trädgård handlade jag äppel-/russinbröd, som praktiskt taget försvann på en fika. God med italiensk salami, spetspaprika och brieost. Eller med blåbärsmarmelad. Det här är svenskt höstbröd, när det är som bäst. Jag bär ofta powersmycket, en födelsedagspresent från Susanne med familj; "för att jag har och ger power" (här till dig Susanne, och dina kära). En viktig kraftkälla är Stockholm, så vacker med allt sitt vatten och det gröna på väg mot rött. Ännu mammaledig hoppas jag på många fler långa kraftgivande promenader, om Eddie tillåter.

At Rosendal Garden I had an apple/raisin bread, which was practically gone in a coffe break. Nice with italian salami, spitzpaprika, and brie cheese. Or with blue berry marmelade. This is a Swedish autumn bread, at it's best. I often wear the power necklace, a birthday gift from Susanne, and family; "because I have and give power" (here's to you Susanne, and your dear ones). A important power source is Stockholm, so beautiful with all it's water and green now turning redish. Still on maternity leave I'm hoping for many more long power promenades with Eddie, if he allows.