Saturday, November 03, 2007

Do You Knit at Work?

Efter gårdagens e-shopping är snart Kim Hargreaves senaste bok på väg hem till mig. Främsta anledningen till inköpet var vackra Aislin men även Emily och Darcy ser lovande ut. Dessutom klickades garn hem från Webs rea. Brun/auberginfärgat Araucania Nature Wool samt Elsebeth Lavold Silky Wool i brun/orange nyans. Sen har det förhandstittat på vinterns IK men enda egentliga favvisen var den rävmönstrade tröjjan, som skulle sitta fint i slalombacken eller på skidturen om fem år eller nåt.

After yesterdays e-shopping Kim Hargreaves latest book is on it's way to me. Main reason for purchasing it was beautiful Aislin, but also Emily and Darcy seems promising. I also ordered some yarn form Webs sale. Brown/aubergine coloured Araucania Nature Wool and Elsebeth Lavold Silky Wool in a sort of brown/orange shade. I also previewed Winter IK and the only actual favourite was the pullover with fox patterns, which would be nice in the slalom slope or a ski trip in about five years or so.

Igår stickade jag förresten för första gången på jobbet... eller, det var väl snarare under lunchen. På en skala från 1-5 var det endast en 3:a i positiv upplevelse. Själva stickandet var ju givetvis - och är alltid - toppen, men upplevelsen förtogs av en känsla av att sitta och göra något otillåtet på jobbet. Dessutom upplever jag det inte bara positivt med folks nyfikenhet, även om jag gärna är social och chitchattar under lunchen. För jag väljer gärna själv när jag vill redogöra för mitt stickintresse. Jag undrar bara, är det så märkvärdigt att sticka på lunchen? Vad har ni för upplevelser?

Yesterday I knitted for the first time at work ... or, actually it was during the lunch break. On a scale from 1-5 I would say it was a 3 in positive experience. The actual knitting was - and is always great, but the experience was affected by the feeling of doing something non-allowed at work. Also I don't only take it positively when people are curious, even though I am gladly social and enjoy chit chatting during lunch break. I prefer to describe my interest for knitting whenever I feel for it. I'm just thinking, is it so remarkable to knit during the lunch? What's your experiences?

10 comments:

Anonymous said...

Stickar mest på fikapauserna, nästan aldrig på lunchen. Tycker attdet funkar att sticka på jobbet. Mina arbetskamrater är vana och frågar intresserade vid nytt projekt. Har tom fått igång 2 av dom att börja sticka igen, så detär extra kul när vi sitter 3st som stickar

Catrin - http://catrinr.typepad.com

Ilsefin said...

Jag har mestadels positiva upplevelser av att sticka på jobbet och i skolan. Jobbarkompisarna är uppriktigt intresserade av mitt slöjdande (trots att de är datornördar!) och frågar om diagram, konstruktioner, material och allt möjligt. Och ber mig ta med och visa det färdiga resultatet när de ser att jag bytt stickning.

Klasskompisarna är kanske inte lika intresserade, men när terminen började och jag inte stickat bland dem på ett par veckorna började de undra vad som var fel.

Jag tror att det kan vara en liten inskolningsperiod i början innan de vant sig. I början frågar nog folk en del, sedan blir det så naturligt att de inte tänker på att du stickar (förrän du slutar :)

Bim H-D said...

Pip!
Inga problem med att sticka på kafferaster - och lunch får man ibland sitta ensam under och då är det bra med en stickning som sällskap. Lunch beror på telefontid i HelpDesken... därav lunch när andra jobbar...
Och då man jobbar med killar, 7st och vi är 2 tjejer ;), så får man lite mer frågor, kanske. Inte fått andra tjejen att börja sticka igen, dock. En av killarna har jag försökt lära virka, dock har jag inte sett slutresultatet ;) Problem, jag är högerhänt, han är vänsterhänt, osv. Får se det blir ngt slutresultat där... ;)
Må så gott... värmländskan... kramis, ngn som letar ngt att ta med på jobb nu, spetsstickande sjal är inte läge nopp... :)

agata said...

Jag har aldrig ens försökt, för jag misstänker att responsen skulle bli påfrestande nyfiken.
Möjligtvis skulle jag kunna ta upp en stickning inne på rummet under lunchpausen, men förmodligen inte i lunchrummet.

Marias garnhändelser said...

Numer stickar jag ALLTID på jobbet...ha,ha.
I mitt förra liv stickades det mest till och från jobbet men jag har haft kära stickjobbarkompisar och pratat mycket stickning på jobbet;-) eller hur Karin...många garnbutiksbesök har vi gjort på lunchraster...

Rävtröjan är ju bara DIN...trodde nästan du var modell vid 1:a anblicken....

Boel said...

Jag har heller aldrig försökt just för att jag inte orkar med kommentarerna. Läsa är legitim sysselsättning på lunchen men inte stickning känner jag det som. Fast jag tror att jag skulle må bra av att sticka en stund.

Cina said...

Kommentarerna försvinner efter ett litet tag. Jag jobbar på en mansdominerad arbetsplats får normalt tåla ganska mycket men stickningen har faktiskt gått riktigt bra. Många av killarna är uppriktigt nyfikna och märker när jag har något nytt på g. :)

Linda said...

Jag skulle önska att jag vågade sticka på lunchen/på jobbet, men jag har inte vågat mig på det än. Nog också rädd för att det skulle komma många kommentarer. Dumt egentligen, men så är det. Numera pratar jag dock mycket om att det är ett stort intresse, så vem vet, helt plötsligt kanske jag vågar.

Igår satt jag på utbildning och lyssnade på presentationer hela dagen, då tänkte jag att det hade ju varit optimalt att ha sin stickning med =).

Vifslan said...

Rävtröjan gillar jag också. Till min förvåning är den det enda jag gillade i vinternumret! Konstigt, det brukar ju finnas massor att dregla över. Sen har ju även jag fastnat för Emily och Darcy - och Amory! Och Bonnie och Haven...

Jag har ju inga kollegor som kan bli förbryllade över mitt hantverkande, men om jag hade det skulle jag fortsätta precis som nu, dvs sticka varje ledig stund, med eller utan sällskap. Enda gången jag stickar bland folk som inte redan vet vad jag sysslar med är på spårvagnen. Där tittar folk alltid - ibland tittar de bara till, ibland illstirrar de, och ibland frågar de och vill prata. Det är trevligt ibland och påfrestande ibland, beroende på dagsformen...

Elena said...

Tack och stor kram alla rara läsare för era kommentarer! Läs gärna mitt nästa blogginlägg där jag ger mina reflektioner baserat på era tankar!