Tuesday, March 27, 2007

Spooky breakfast

Anthea beställde pannkakor till frukost i morse. Det var med en klingande övertygande röst hon förklarade att det var just pannkakor, och inget annat, hon ville ha. Och hon fick väl det, för det var ju trots allt våffeldagen häromdagen så det här fick bli vårt sätt att fira det. Efter en pannkaka var hon redan nöjd och ville istället sitta och rita kvar vid köksbordet. Bland annat ritade hon det här fina spöket. Jo, jag visste väl att hon skulle digga dessa luriga typer, när jag köpte boken om spöken härom veckan. Och hennes tolkning är helt enkelt underbar! Jag anar en vis talangöverföring från fadern, som ju också är tecknare.

Leo var på återbesök igår på Neonatalavdelningen på Karollinska sjukhuset där barnläkaren, som var med vid den komplicerade förlossningen, och en sjukgymnast studerade Leos motoriska utveckling. Allt såg mycket bra ut enligt dem. Han ligger precis i mitten av alla normalkurvor. Vi kommer att få ett avslutande möte med en rad specialister när han är runt arton månader, därefter kan han anses vara helt frisk medicinskt. Jag tror att han egentligen aldrig tog stryk under förlossningen, han var ju aldrig utan syre och återhämtade sig supersnabbt. Men det är ju aldrig fel att vara extra noggrann och kontrollera för säkerhets skull!

This morning Anthea ordered pancakes for breakfast. With an clear and convincing voice she described that it was pancakes, and nothing else, she wanted. And since we had the waffelday a few days ago over here I thought this could be our way to celebrate it. After one pancake she was already content and announced she wanted to stay at the kitchen table and do some drawing with her colour pens. Amongst other things she drew this qute ghost. Yeah, I knew she would dig these dodgy figures when I bought her the book about ghosts the other week. And her interpretation of them is absolutely adorable. I suspect some transfer of talen from the father though, who is an illustrator. Yesterday we went to the Neonatal department at the Karolinska Hospital with Leo. The child doctor who was there when Leo was born and a physiotherapist stydied Leos motorical developments, and they thought everything looked really nice and normal. Leo never was without oxygen during the delivery and he recovered rapidly why I think that he never really was in trouble. But I do apprechiate the extra attention he gets!

2 comments:

Démonée said...

Visst är det roligt när de börjar rita saker som föreställer något. Min dotter som är född december 03 är just nu inne i en fas att rita trappor. he he he

Elena said...

Trappor låter väldigt spatialt. Tänkt att de kan så tidigt!