Vårdsorgen

I min dröm om folkhemssverige ackompanjeras bilder av lyckliga människor hand i hand av "I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut, Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut ...". Yrvaken inser jag att folkhemmet raserat för länge sedan. Att lägga sig på tvären och tjura hjälper inte. Det är bara att acceptera de enorma skatterna utan att man får nämnvärt tillbaka, och samtidigt själv ta tag i byggandet av sitt drömhem.

Mödravårdens funktion borde ifrågasättas mer. Att gravida kvinnors oro inte tas på allvar är inte någon nyhet. Om jag någonsin blir gravid igen så kommer jag att ta tag i min egen mördravård. Det finns ju trots allt en hel del vård i privat regi - bara man betalar. Vad jag kommit fram till är inte problemet med dålig offentlig vård. Det handlar snarare om att vi måste inse att den inte räcker. Som vårdapparaten ser ut idag ges vården ut godtyckligt, och det duger inte. Ingen av oss ska behöva acceptera det. För att få tillfredställande vård är det nödvändigt att vi komplettera med det som vården inte ger oss. Kanske genom att spara pengar i någon form av buffert, betala vårdförsäkringar etc.

Det är nu fem månader sedan Leonard föddes. Det har varit stormigt och alldeles härligt att lära känna honom. Men Leonards ankomst till världen var traumatiskt för oss föräldrar. Vi har inte haft tid eller ork att få ett avslut på det hela. Av en vikarierande omtänksam sjuksyrra på barnavården har jag blivit rekommenderad att göra en anmälan till patientförsäkringen. Det handlar inte om att sätta dit någon utan om att vår son ska få stöd om det visar sig att slarv i vården är orsak till någon framtida skada. Anmälan måste ske inom två år efter "olyckan", så vi har tid på oss.

Den förebyggande vården är nästan obefintlig. Vården, som den verkar funka idag, träder in först när det krisar sig, i bästa fall. Detta är min erfarenhet, och mina näras. Om du vill ha en hälsoundersökning blir du nekad - du måste först uppvisa symptom. Om du får cancer är det tur - eller frågan om att du är stark som en tjur - som avgör om du får bäst möjliga vård. Om du har psykos och behöver psykolog, får du istället mer medicin - så du inte ska orka tjaffsa mer om att få psykvård.

Eller, som i mitt fall, om du känner dig extremt tung och har fruktansvärt ont i magen, höfterna, ryggen i samband med graviditeten så ges inget ultraljud för att mäta bebisen längd. Inte ens genom tjat. Och det är här tilliten brister. När barnmorskan på mödravården intygar att "det är kvinnan själv som känner när det är allvar." då inser man att man är lurad när sånt här händer. Glukosbelastning, som är en enkel procedur, finns inte med på världskartan. Istället ges råd av typen "Ooooroa dig inte, det är iiiiiiiingen faaaaaaaara, det är heeeeeelt normalt". Ändå var det samma barnmorska under förra graviditet, nio månader tidigare. Den gången var magen betydligt mindre. Trots mina ängsliga reflektioner om den absurda storleken på magen möttes jag av "det är baaaaara bra om barnet är större. Det är mycket sämre om de är små. Ja, du slipper ju amma upp bebin ... he, he." Istället för att tas seriöst återstår en känsla av att vara korkad och besvärlig som begär någonting utöver de vanliga mödravårdsbesöken.

Ja, vår Leonard föddes tillslut 5.2 kg tung. En "överraskning" vilket medförde att förlossningen blev mycket komplicerad och Leonard kom ut utan andning. Man visste först inte om han skulle kunna andas själv. Härifrån och framåt har jag inte så många betänkligheter. När man insåg hur allvarlig situationen var gjordes allt, som kunde göras i de bästa av världar. Genom datortomografi någon dag efter förlossning visade det sig att vår son inte hade fått några syreskador. Idag ser det heller inte ut som att Leonard fått några men. Men vi kan fortfarande inte vara absolut säkra. Egentligen inte förrän han kan gå. Och sedan finnas fortfarande risk för exempelvis ADHD. Riskerna är givetvis ytterst små. Men ändå. Och med vetskapen om att vår älskade Leonard utsatts för denna risk blir man arg ... milt sagt.

Andra bloggar om: Vård, Samhälle, Familj, Välfärd, Förlossning, Graviditet, Barn, Bebis, Mödravård, Barnavård genom Intressant.se