About a mamas return to working life...

Här jobbas det på, har snart jobbat en månad på nya jobbet. Det känns rätt slitigt att komma från mammaledigheter och studier till jobbvärlden. Speciellt till en miljö som ännu mest är en byggarbetsplats där väggar byggs, sladdar hänger ner från taket och inte ens mikro finns. Men det som känns mest utmanande just nu är faktiskt att trivas med folk på jobbet. De flesta är väldigt trevliga, inklusive chefer, och jag har även hittat godingar att fika med. Men jag berörs mer illa än någonsin av människor som strävar efter någon sorts position i konkurrens mot någon inbillad "annan", är ytliga och hala. Ja, jag vet jag är en social känslomänniska som tar åt mig personligt. Men jag är också driven och intresserad av att göra kul saker på jobbet. Men jag ser ingen motsägelse i att man är hjärtlig och ärlig och kan komma upp sig genom att göra ett bra arbete.

Soon I've been working one month on my new job. It feels hard to come back from maternity leaves and studies to the job world. Especially since I'm currently in an environment that is more of a building place, where walls are built, wires hanging from the roof and there isn't even a microwave oven. But the worst challenge currently is to enjoy working together with people at the office. Most people are really nice, including the bosses, and I've even found really sweet people to "fika" with. But nowadays I feel really uncomfortable by people who are striving after some kind of position agains some imaginative "others", are shallow and slippery. Well, I know I am a social and emotional person who takes things to heart. But I'm also driven and interested in doing fun things at work. But I don't see it as a contradiction to be whole hearted and honest and still being able to being promoted to "higher positions" through doing a good job.
Men jag inser att jag inte kommer att kunna göra så mycket mer än ett bra jobb då min prioritet i valet mellan karriär och familj tveklöst faller på det senare. Att komma übertidigt eller sitta kvar lite extra sent är inte självklart. Mitt jobb innebär ett fåtal resor under året och de dagarna blir ändå extra sena. Men säg det till fransmän som gärna bokar in möten kl 16 på fredageftermiddagar. Det ska bli intressant att se hur förväntningarna på oss blir från huvudkontoret i Paris och i vilken utsträckning vi i Sverige kommer att kunna påverka vår jobbsituation.

But I realise that I won't be able to do very much more than a good job as my priorities of natural reasons currently is on the (small childrens) family, before the career. To come über early in the morning to work or to stay extra late is not realistic. My job requires a few travels during the year and these days are going to be extra long anyways. But tell that to the French people who don't hesitate to book a meeting at 16 on a Friday afternoon, while Swedes typically start to go home at this hour. It's going to be interesting to see what the expectations on us will be from the head office in Paris and to what extent we in Sweden will be able to influence our job situation.
Stickandet förnärvarande handlar mest om att drömma om framtida stickprojekt. Vad sägs exempelvis om den supersjyssta Norah Gaughan halsduken på bilden ovan ihop med mitt Jaeger Extra Fine Merino Aran? Jobbresestickningen, Candle Flame sjalen, växer långsamt, är ännu inne på första nystanet men det kommer definitivt att behövas ett till.

Knitting wise I'm mostly dreaming of future projects. What about the super gorgeous Norah Gaughan scarf on the picture above together with my Jaeger Extra Fine Merino Aran? My travel knitting, the Candle Flame shawl, is growing slowly. I'm still on my first skein but the shawl will definitely need one more.