Här kommer lite mer sommarminnen från julisemestern i år, som jag inte har haft tid och ork att lägga upp ännu. Åtminstone en gång om året brukar vi åka med färja från slussen till fjäderholmarna. Det är ett snabbt sätt att komma ut och njuta lite av stockholmsskärgården. Lite stadsmässigt så där, tillrättalagt med massor av restauranger, fik och inte så mycket fästingar. Hos Systrarna Degens glasstuga finner man fantastiskt god glass i generösa strutar! Och på Fjäderholmarnas krog kan man äta ståndsmässigt eller njuta av en cappuchino i solen. Ett favorithak annars är Rökeriet, där jag ofta beställer in rökta räkor med aioli och tar ett glas vitt till, men den här gången gjorde vi inte det. Vi åt istället medhavd lunchpicnic, på en trevlig matplats med sjöutsikt bakom röda boden med gäddhuvudena. Sen tittade vi på glasblåsning och handlade lite i hanverksbodarna.
Here's some more summer memories from our July vacation this year, which I haven't had the time or energy to post yet. At least once every year we use to take the ferry from Slussen to Fjäderholmarna. It's a rapid way to enjoy a bit of the Stockholm archipelago. A bit city style, arranged, plenty of restaurants and cafées, and not so many ticks. At Systrarna Degens glasstuga you can find delicious ice cream in generous cones. And at Fjäderholmarnas krog you may eat fancy Swedish food or just enjoy a cappuchino in the sun. Another fabulous food spot is Rökeriet, where I often orer the smoked shrimps with aioli and a glass of wite wine to go with it, though not this time. Instead we eat the lunch picnic which we brought, at a eating spot with sea view behind the red boat house with the pike heads. Afterwards we looked at glass blowing and did some crafts shopping.
Om Anthea skulle få välja själv skulle hon önska sig en häst, eller två. Hon menar att om vi bara fixade lite plank och spik åt henne så skulle hon bygga ett stall åt dem på gården. I brist på plank och spik tog vi oss ut Häståkeriet på Gärdet en dag, där fick hon vara med och se när tjejjerna bland annat sadlade hästen innan ridturerna. Eftersom vi var tidiga fick Anthea rida två varv på raken på hästen. Den supertrevliga skötaren berättade intressanta stories medan Anthea red och kände sig som självaste Pippi. Även Leo var pigg på att rida, fast han inte ens fick in fötterna i stigbyglarna. Han ville också köra två varv på raken och red på som om han inte gjort annat.
If Anthea had the chance to choose herself she would want a horse, or two. She means that if we get her some wooden boards and nails she will build them a stable on the backyard. Due to the lack of wooden boards and nails one day we made a trip to Häståkeriet at Gärdet, where she could se when the girls among other things saddled the horse. Since we where early Anthea could ride two rounds in a row on the horse. The super nice horse keeper told us interesting stories while Anthea rode and felt like she was Pippi. Also Leo eager to ride, even if he couldn't even fit into the stirrups. He also wanted to make two rounds in a row and he rode like it was a piece of cake.
Ett måste för mig annars på sensommaren är att komma ut i skogen och leta efter kantareller och blåbär. Vi hade ännu inte gjort det med våra små, så i år var första gången. Vi tog bilen och åkte mot Stäket, norr om Stockholm, och stannade någonstans där det såg riktigt skogigt ut och där någon annan också parkerat sin bil. Efter lite promenad fann vi en gammal mormor parkerad på fältstol, med termos och tidning, mitt i skogen. Hennes kumpaner var väl i färd med att plocka svamp, så vi var nog på rätt spår tänkte vi och hälsade glatt på tanten. Vi hittade enstaka blåbär, men mest hallon faktiskt. Men inga kantareller. Men det var fint att traska omkring i den mossbeklädda skogen, även om Leo inte orkade gå så långt. På vägen tillbaka till bilen hade kumpanerna till tanten återvänt, och hade med sig en stor korg med kantareller. De var vänliga nog att berätta var de hade hittat dem, så nästa år vet vi vart vi ska leta!
A must for me otherwise in the late summers is to come out to the woods to look for chanterelles and blue berries. We hadn't done that yet with our small, so this was the first time. We took our car and drove towards Stäket, north of Stockholm, and stopped somewhere really woody and where also someone else had parked their car. After a little promenade we found an old granny parked on a picnic chair with thermos and a newspaper in the middle of the wood. Her companions where probably busy gathering mushrooms, so we where probably on right track we thought and said hello to the old lady. We found a few blue berries, mostly raspberries actually. But no chantarelles. But it was nice walking in the woods, even if the Leo didn't want to walk that much. On our way back to the car the companions to the lady had returned, and had a large basket with chantarelles. They where kind enough to let us know where they had found them, so next year we'll know where to look for them!
Den här underbara tuppen har Anthea ritat. Jag diggar den, alltså vilket uttryck!
This lovely cock is drawn by Anthea. I dig it, I mean what an expression!
Saturday, September 05, 2009
Tuesday, August 25, 2009
The Cyprus Exhibition
Härom veckan var vi på Medelhavsmuseet. Det var första gången jag såg den nya Cypernutsällningen sedan invigninen i april i år. Det är förmodligen en av de största utanför Cypern. Barnens farfar, som flytt hettan i södra Spanien för att vara hos oss, var också med oss. Vi förtjusades över den till hälften rekonstruerade kultplatsen i Agia Irini (karta), den andra hälften finns på Cypern. Attila har illustretat bilder och kartor till utställningen och är därmed mycket insatt i detaljerna. Han förklarade att spegeln till vänster om kultplatsen, som gör att kultplatsen ser dubbelt så stor ut, just illustrerar det faktumet. Religiösa processioner på Cypern kring den här tiden var spektakulära, och kunde bestå av präster, krigare på vagn, yngligar, egyptier, tjurar, folk med tjurmasker, flöjtspelare, folk som bär hermafroditskulpturer mm.
The other week we went to Medelhavsmuseet (Mediterranian museum in Stockholm). It was the first time I saw the new Cypriotic Gallery since the opening in April this year. It's probably one of the largest outside Cyprus. Chilrens grand father, who escaped the heat in southern Spain, was also with us. We admired the reconstructed cult place in Agia Irini (map), the other half of it remaining in Cyprus. Attila has illustrated images and maps to the exhibition and therefore knowledgeable in the subject. He explained that the mirror on the left side of the cult place, which makes the place look twice as big, illustrates this fact. Religious processions in Cyprus those days where spectacular, and could consist of priests, warriors with horse and carriage, youths, Egyptians, bulls, people wearing bulls masks, flute players, people carryinghermaphrodit sculptures etc.
Innan vi fikade supergoda baklavas på deras Bagdad Café, som helt klart är värt ett besök även om man bara skulle ha vägarna förbi, var vi en sväng nere vid de Egyptiska mumierna. Barnen fascinerades tokmycket av dessa "dödade hemuler". Efter fikat var vi också en sväng i deras välsorterade museiebutik, och barnen fick en mumiebok respektive mumiegosis.
Before we enjoyed super delicious baklava's in their Bagdad Café, which is worth a visit also if you're just passing by, we went to see the Egyptian mummies. Children where so fascinated by these "killed hemules". After the fika we also went to their well-assorted museum shop, and the children got themselves a mummie book and a mummie softie.
Friday, July 31, 2009
Friday, May 01, 2009
Green fluffy


Chilla på playa Smedis mitt i Stockholmio en 1:a majdag är helt ok. Maken fick med sig staropramen och fänkålsringar. När det inte blåste så var det riktigt varmt. Anthea tyckte det var kul, betydligt bättre en att bara vara hemma och ta det lugnt. Rastlösa 4,5 åringar är inte roliga när de är uttråkade. Sonen sov gott i mälarbrisen. Min icarus är klar och den trivs jag bra i, så härlig grön färg. Den är aningen mindre än som anges i mönstret för jag stickade med mindre stickor och gjorde en upprepning mindre än i mönstret. Och så är den i kidsilk haze ... blir nästan trött när jag skriver det. Men ksh är kanon, så härligt mjukt och lätt. Blir helt enkelt inte trött på plagg i detta flufffluff!
To chill-out in playa Smedis in the middle of Stockholmio a 1:st of May is quite ok. Husband brought some staropramen and fennelrings. When the wind wasn't blewing it was hot. Anthea enjoyed, definitely better than to be at home and relax. Restless 4,5 year olds aren't fun when they are bored. Son slept well in the Mälaren breeze. My icarus is finished and I dig it, so lovely green the colour. It's slightly smaller since I knitted it with thinner needles and did one less repeats than in the pattern. And, well, it's in kidsilk haze ... almost tired of writing it. But ksh is great, so lovely soft and light. I can't get tired of wearing stuff in this fluffyfluffy!

Monday, April 20, 2009
Subscribe to:
Comments (Atom)















